Min bästa vän i högstadiet gick bort för snart fyra år sedan. Det var jobbigt och jag har bearbetat min sorg i omgångar. Ett tag kunde jag inte se en gurka utan att tomheten blev påtaglig.
Nu när jag ska disputera har jag bestämt att dedikera avhandlingen till henne.
Men hur?
Idéer kring bilder, texter, collage har flödat och jag har inte varit nöjd med något. Igår satt det. Kände mig äntligen nöjd med min skapelse.
Men, viktigast av allt. Jag har åter fått bearbeta min sorg och känner mig så mkt lättare i sinnet idag. Något föll bara på plats igår.
När jag tänker på allt vi skulle kunna ha delat sedan hon dog och framöver känner jag att Forrest Gump (se nedan) har rätt.
Forrest berättar om sina äventyr för Jenny.
Jenny: It sounds amazing. I wish I'd been there with you...
Forrest: (Med en ton av total självklarhet) You Were there, Jenny.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar